Utvecklingen inom intelligenta hem med produkter som avser ljud och bild ga?r snabbt frama?t. Ett stort problem fo?r konsumenter a?r att veta vilka produkter som ska ko?pas fo?r att fa? de funktioner och egenskaper man a?r ute efter. Da?rfo?r ma?ste en va?gledning info?r inko?p go?ras.Fo?r att kunna go?ra en va?gledning info?r ett inko?p har en nula?gesanalys av produkter, tekniker och system gjorts.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur ungdomar skapar en gemensam identitet i sin kamratgrupp samt hur individen inom gruppen pÄverkas av detta. Dessa studier Àr viktiga ur ett lÀrarperspektiv dÄ lÀroplanen fastslÄr att en trygg identitet Àr en förutsÀttning för att ungdomarnas empatiska förmÄga ska kunna utvecklas (Lpf 94). Teorier om identitetsskapande inom ungdomsgrupper prövas mot verkliga fall. Fokus ligger pÄ hur kamratgrupper anvÀnder sig av symboler, riter och ?vi- och dem kÀnsla? för att skapa gemenskap.

I denna studie Àr avsikten att studera vilka faktorer leder till att konflikter uppstÄr mellan tvÄ ungdomsgrupper. Grupperna i denna studie bestÄr av utrikesfödda ungdomar och inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda förÀldrar, pÄ gymnasieskolan Liljevalchs internationella lÀroverk i SödertÀlje.För att nÄ en ökad kunskap om varför konflikter uppstÄr har vi anvÀnt oss av teoretiska utgÄngspunkter som ett verktyg. Dessa utgÄngspunkter Àr teorier om social identifikation, normer och kategorisering samt symbolisk interaktionism.DÀrmed har studien genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod, för att fÄ en bÀttre förstÄelse för varför konflikter uppstÄr mellan tvÄ specifika ungdomsgrupper. I undersökningen utfördes datainsamlingen utifrÄn ett snöbollsurval. Genom snöbollsurvalet kom vi i kontakt med Ätta ungdomar, dÀr hÀlften av dessa utgjorde informanter frÄn gruppen utrikesfödda ungdomar och de andra fyra frÄn gruppen inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda förÀldrar.

Arbetets syfte har varit att genom kvalitativt metodtillÀmpning undersöka och jÀmföra vilka arbetsmetoder tvÄ ungdomsvÀgledare vid ett ungdomscentra, vilka saknar den treÄriga studie- och yrkesvÀgledarutbildningen anvÀnder sig av i jÀmförelse med tvÄ utbildade studie- och yrkesvÀgledare vid AIC. Dessutom ville jag undersöka vilka deras huvudsakliga arbetsuppgifter och pÄ vilket sÀtt dessa bemöter de vÀgledningssökande ungdomarna. NÀr det gÀller perspektiv frÄn tidigare forskning behandlas professioner, ungdomsgrupper, vÀgledningssamtal samt samtalsmetodik och Àven om hur trender, tekniska innovationer kan inverka bÄde pÄ individen, samhÀllet som vÀgledaren. De teorier som har anvÀnts har fokuserat pÄ att tydliggöra det eklektiska perspektivet i vÀgledningsteorierna och att dessa i grunden utformats för andra ÀndamÄl Àn just enbart ren studie och yrkesvÀgledning. UtifrÄn kommunikationsteori samt professionella samtalsmodeller, vÀgledningsmodeller samtalar vÀgledarna, och skapar en bild tillsammans genom interaktioner med de vÀgledningssökande via det sagda och osagda.

Denna litteraturstudie behandlar anvÀndandet av sport som medel för att bekÀmpa ungdomsbrottsligheten. Fyra centrala frÄgestÀllningar eller teman diskuteras. Studien försöker (1) ta reda pÄ om det verkligen Àr brottsförebyggande för ungdomar att sporta och (2) ge exempel pÄ hur det i sÄ fall kan verka preventivt att utöva idrotterna. DÀrutöver strÀvar studien efter att (3) identifiera sportens möjliga roll i brottspreventionen, i samhÀllets generella prevention men Àven rollen för enskilda ungdomsgrupper. Till sist undersöks (4) om det gÄr att hitta nÄgra sporttyper som Àr sÀrskilt intressanta ur brottspreventionens synvinkel eftersom begreppet sport innehÄller mÄnga olikartade grenar.

Andledningen till att vi valt att undersöka Generation Z Àr för att vi som blivande studie- och yrkesvÀgledare kommer arbeta med dessa ungdomar. Generation Z Àr fortfarande unga men det hindrar dem inte frÄn att vara uppkopplade pÄ olika sociala medier. Aldrig tidigare har en generation haft sÄ enkelt att hitta vad de söker efter. Den hÀr generationen ligger i vÄrt intresse eftersom vi som framtida studie- och yrkesvÀgledare ska mer försöka knyta ihop sÀcken med all information som ges..

I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av la?tarna Do?dskyss och Min gud min gud varfo?r har du o?verdrivit mig. Under en begra?nsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in la?tar till mig sja?lv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomfo?ras av mig sja?lv, dock med viss va?gledning fra?n utomsta?ende.

Det finns indikationer pÄ att det rÄder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser pÄ sina lÀrares interkulturella kompetenser. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer dÀr elever pÄ tre olika gymnasieskolor i Malmö har fÄtt ge sina perspektiv pÄ lÀrares förhÄllningssÀtt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lÀrare. BerÀttelser om pedagoger som Àr öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mÄngfaldsarbete framkom, men det fanns Àven elever som trÀffat oengagerade lÀrare och ibland Àven fördomsfulla och rent frÀmlingsfientliga sÄdana.

Barn vars fo?ra?ldrar nyligen genomga?tt en separation upplever o?kade ka?nslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda fo?r omgivande personer (StĂžrksen et al. 2011). Vid sto?d och va?gledning fra?n vuxna har skilsma?ssobarn dock en stor kapacitet att a?terha?mta sig (Dyregrov & Yule, 2008).

Alla mÀnniskor har pÄ nÄgot sÀtt en relation till musik. Musikens sprÄk Àr universellt. I ungdomars livsvÀrld Àr musiken en viktig faktor i sökandet efter den egna identiteten. Musik skapar gemenskap, hjÀlper en i svÄra situationer och bidrar med glÀdje och hopp. Dessa musikens funktioner korrelerar ocksÄ med de funktioner religionen har.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Titel: Varför Gud?  En studie av ungdomars religiösa attribution i Halmstad Författare: Emma Göransson och Linn Jönsson Handledare: JĂŒrgen Offermanns FrĂ„gestĂ€llning: Vilka faktorer pĂ„verkar valet av religiös attribution hos en ungdom i Halmstad?Finns det nĂ„gra specifika faktorer som förekommer oftare Ă€n andra i valet av religiös attribution hos en ungdom I Halmstad? Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att finna orsakerna till varför en ungdom i Halmstad blir religiös och vad som kan vara avgörande i ett sĂ„dant beslut. Detta gör vi med utgĂ„ngspunkt i religionssociologiska och religionspsykologiska teorier.Metod: Det Ă€r en kvalitativ studie.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras de befintliga teorier gĂ€llande religionssociologi och religionspsykologi, vi valt att utgĂ„ frĂ„n.Empirisk studie: Data Ă€r insamlad via intervju av tio ungdomar i tvĂ„ religiösa ungdomsgrupper i Halmstad.Slutsats: Vi har kunnat konstatera fem olika faktorer som legat till grund för ungdomarnas religiösa attribution i Halmstad.pĂ„verkan frĂ„n socialt kontaktnĂ€tdĂ„ religionen prĂ€glat individens uppvĂ€xtdĂ„ det har funnits en kĂ€nsla av saknad behovet av förĂ€ndring i livetsökandet efter en identitet och en samhörighet.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med elever i Är 9, i syfte att fÄ dessa elevers syn pÄ vad framgÄng Àr och vad det innebÀr att vara framgÄngsrik, samt vilken roll skolan spelar för att nÄ framgÄng och att bli framgÄngsrik. Resultaten har stÀllts mot relevanta utbildningssociologiska och pedagogiska teorier. Studiens resultat visar att framgÄng Àr nÀr man nÄr de egna mÄlen, att betygen Àr viktiga för att komma in pÄ det gymnasieval man gör, men att det finns centrala förmÄgor och kompetenser som betygen inte mÀter. SÄdana förmÄgor/kompetenser Àr t.ex. förmÄgan att skapa relationer.